Автор: Martin Kragh

Сфера работы: ОГАС

            30 июля 2016 года в шведской газете "Svenska dagbladet" вышла статья Martin Kragh "Sovjetiskt internet skulle ersätta Stalin" про ОГАС В.М.Глушкова "Советский интернет должен был заменить Сталина":

http://www.svd.se/sovjetiskt-internet-skulle-ersatta-stalin/om/kultur:under-strecket

                                          Sovjetiskt internet skulle ersätta Stalin

                                                                                      Martin Kragh

Under efterkrigstidens tekniska kapprustning insåg både USA och Sovjet fördelarna med ett vidsträckt informationsnätverk. Det ena projektet skulle resultera i dagens internet, medan det andra förblev en orealiserad dröm om att koordinera hela den sovjetiska byråkratin.

Det kalla kriget var en strid om ideologi, politiska principer och territorium, men också om teknologi. Andra världskrigets slut följdes av en kapprustning mellan USA och Sovjetunionen om kärnvapen, raketer, satelliter och rymdfarkoster, och under lång tid föreföll båda blocken upprätthålla militär paritet. Datorn spelade en central roll och var en förutsättning för styrningen av raketer och Sputniks omloppsbana, men endast i en av stormakterna utvecklades vad som skulle bli internet. Att sovjetiska forskare försökte bygga ett allomfattande nationellt datornätverk har blivit belyst först efter kommunistsystemets sammanbrott.

Idén om ett sovjetiskt internet låter i sig som en oxymoron: det nätverksbaserade samhällets grundvalar – decentralisering, öppenhet och samarbete – förefaller oförenliga med Sovjetunionens politiska censur, hierarki och kontroll. Internet gav oss Wikipedia, social mobilisering via Twitter och globali­sering; den första kommuniststaten efterlämnade Tjernobyl, kolchoser och ett rostbälte av fabriks­städer bortom Ural.

I praktiken var internets framväxt mer komplicerad. Det amerikanska Arpanet, föregångaren till dagens internet, blev operativt 1969 och möjliggjordes tack vare en kombination av statliga subventioner, akademiskt samarbete och försvarspolitiska hänsyn. Det ursprungliga syftet med Arpanet – att förmedla en säker decentraliserad datapaketteknik – hade väldigt lite att göra med yttrandefrihet och liberala ideal. Dess finansiär, Advanced research projects agency (Arpa), var en del av USA:s försvarsmakt, och dess vision inbegrep säker kommunikation mellan olika försvarsgrenar i händelse av kärnvapenkrig. De många civila användningsområdena blev uppenbara först när nätverket hade materialiserats.

Den sovjetiska staten hade motiven, den tekniska kompetensen och resurserna för att bygga en motsvarighet till Arpanet, och landets vetenskapsmän insåg tidigt dess betydelse. Deras försök att bygga ett nationellt datornätverk har beskrivits av Benjamin Peters, forskare vid University of Tulsa i USA, i boken ”How not to network a nation: The uneasy history of the Soviet internet” (MIT Press, 2016). Startpunkten i hans berättelse är andra världs­krigets slut, och det årtionde av teknologiska genombrott inom kärnkraft, satelliter, dna, disk­maskiner, poliovaccin och television som följde.

I nästan samtliga fall var datorn central, men dess implementering i olika nationella sammanhang var inte överallt uniform. Peters bok är ett komplement till vår kunskap om datorns sovjetiska dimension, och vad som över tid blev en cybernetik med socialistiska kännetecken.

Kunskap om cybernetiken var under Josef Stalins tid vid makten tillgänglig enbart i hemliga militärbibliotek, och i sovjetisk propaganda avfärdades vetenskapen som ”semantisk idealism” och ”reaktionär amerikansk pseudovetenskap” – knappast uttryck för enhälligt bifall. Det var först efter Stalins frånfälle 1953 som cybernetiken kunde rehabiliteras, och datorernas strategiska betydelse tydlig­göras. I sitt hemliga tal till den tjugonde partikongressen 1956 förkunnade Nikita Chrusjtjov att framtiden låg i automatisering och effektivisering, kodord för insikten att Sovjetekonomin i själva verket var varken automatiserad eller effektiv. Bolsjevikerna hade byggt sin socialism obeaktat dess kostnader och konsekvenser för människor; kruxets kärna var hur reformer och teknologi kunde tillämpas för att systemet skulle fortleva.